Vaknade av ett fruktansvärt telefonsamtal igår tidigt på morgonen! Det var P:s pappa! Med panik i rösten klädde P på sig fort å kastade sig i bilen! Hans liv gick inte att rädda!

Vi trampar luft här hemma! Förstår inte att det är sant! Det är så otroligt overkligt å ja önskar varje minut, sekund att det inte ska vara sant!

Vi tar dagen som den kommer!

Min pappa säger alltid: "Det är bara snälla människor som dör" å det är sant! Svempa var den finaste å snällaste människan på denna jord! Han visste inte hur väl han ville!

Vila i frid bästa Svempa! <3